Startsida / PM/Lokala riktlinjer/ Riskområden MultiResistena Bakterier (MRSA, ESBL och VRE)

Riskområden MultiResistenta Bakterier (MRSA, ESBL och VRE)
(Ändras med tiden utifrån endemiskt läge och eventuella utbrott)

Alla länder utanför Sverige (alla MRB)

Gäller för
vårdkontakt de senaste
sex (6) månaderna.

Brännskade- och intensivvårdsavdelningar i andra landsting (alla MRB)
Undantag är hjärtintensivvårdsavdelningar där enbart kateteriseringar, t ex PTCA, utförs.

Stockholmsområdet (VRE)

Uppsala (ESBL)


För alla MRB tas odling från:

  • Näsa
  • Svalg
  • Perineum (eller ev ljumske)
  • Faeces (pinnprov)
  • Hudskada
  • Kateterurin
  • Insticksställen/infarter
  • Trachealsekret

För VRE och ESBL tas odling från:

  • Faeces (pinnprov)
  • Kateterurin
  • Sår
  • Dränage

                                

MRSA         

            

Aktuell situation
Handlingsprogram
Barnomsorg
Adoptivbarn

ESBL

Aktuell situation
Handlingsprogram
Patientbroschyr

VRE

Aktuell situation
Handlingsprogram



Aktuell situation MRSA (2011-03-18)

För närvarande förekommer ingen okontrollerad spridning av MRSA inom sjukvården i Sverige. Däremot förekommer MRSA sporadiskt på sjukhus i alla län. Vid övertagande av patienter från andra sjukhus bör man därför aktivt fråga om enheten har eller nyligen haft MRSA. Om så är fallet screenodlas patienten (liksom alla patienter från brännskade- och intensivvårdsavdelningar enligt PM). 

Antalet fall med s.k. samhällsförvärvad MRSA (personer utan tidigare kontakt med sjukvård, utan tidigare antibiotikabehandling eller andra riskfaktorer) ökar varje år och är idag vanligare än s.k. sjukhusförvärvad MRSA. Ofta drabbas unga och tidigare friska personer. Vanliga manifestationer är sår, hudabscesser, furunklar. Frikostighet med odlingar rekommenderas! 

I Sverige ses en ökning av MRSA med drygt hundratal fall årligen. Under 2010 anmäldes 1579 nya fall varav 30 av dessa kom från Värmland, vilket faktiskt var en liten minskning jämfört med året innan (33). Cirka hälften av de anmälda i Värmland är smittade utomlands och de flesta har diagnostiseras i samband med utredning av akuta sjukdomssymtom, således ej vid provtagning av symtomfria smittbärare. Fler diagnostiseras ute i samhället än på sjukhus. Vi hade heller inte något utbrott inom vården under det gångna året.

Nationella riktlinjer för hur man förebygger spridningen av MRSA i samhället, framförallt i vissa riskmiljöer såsom förskolan, har saknats. Det finns också ett behov av stöd till sjukvården för hur MRSA-bärarskap och smittrisker ska bedömas. Under 2010 kom tre nya dokument från Socialstyrelsen och Strama som belyser bl.a. detta. Läs dokumenten här:
- Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) - Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk (Socialstyrelsen)
- MRSA i förskolan - Underlag och rekommendationer för handlägning (Socialstyrelsen, Strama)
- MRSA i samhället - Förslag till handläggning baserat på befintlig kunskapsunderlag och svenska erfarenheten, juni 2010 (Strama)

__________________________________________________

Aktuell situation ESBL (2011-03-18) 

Förekomst av ESBL-bildande tarmbakterier (framför allt E. coli och Klebsiella pneumonie) ökar stadigt i hela världen och i Sverige har vi sett en dramatisk ökning de sista åren. Under 2010 anmäldes 4981 fall i Sverige, en ökning med 34 procent jämfört med året innan, väsentligt snabbare ökning än för andra multiresistenta bakterier. Särskilt alarmerande är de senaste årens utveckling och spridning av en viss typ av ESBL-producerande bakterier som medför att endast ett fåtal och ofta svaga behandlingsalternativ kvarstår, ibland inga alls. I Värmland rapporterades 108 fall 2010, samma antal som året innan. Symtomfritt bärarskap är dock det vanligaste då bakterierna ingår i den normala tarmfloran vilket leder till ett stort mörkertal ute i samhället. ESBL smittar bl.a. via livsmedel och särskilt vid utlandsvistelser koloniseras många vilket t.ex. resulterat i många svårbehandlade urinvägsinfektioner. Ta urinodling på cystitpatienter som varit utomlands! Var också frikostig med odlingar på inneliggande patienter som en del i arbetet att snabbt upptäcka resistenta bakterier och förhindra spridning till/mellan våra svagaste patienter. 

Under 2006-2007 hade man ett stort utbrott på Akademiska sjukhuset i Uppsala med en stam av ESBL-bildande Klebsiella. Efter omfattande åtgärder med rigorösa hygienkrav och optimalt hanterande av antibiotika lyckades man få kontroll över situationen. Under förra året såg man åter en ökad smittspridning av ESBL vid Akademiska sjukhuset varför vår uppmaning att screena patienter som legat inne där kvarstår.

Flera utbrott med ESBL-bildande bakterier har förekommit på svenska sjukhus sista åren. Särskilt svårt har barn/neonatalavdelningar varit drabbade, med flera dödsfall som följd. Även på BIVA i karlstad har man vid screening nyligen hittat ESBL (och MRSA) men utan att smittspridning skett till annat barn eller förälder! Ett resultat av utmärkt följsamhet till hygien- och screeningrutiner.

__________________________________________________

Aktuell situation VRE (2011-04-29)

Under 2008 sågs i Sverige en dramatisk ökning av antalet anmälda fall av VRE, från 53 fall 2007 till 618 fall 2008. Ökningen startade inom vården hösten 2007 i Stockholm (Karolinska och Huddinge) med spridning till Västmanland och Halland där man kommande år hade stora problem på sjukhusen i Västerås och Varberg. Huvuddelen av isolaten från de tre utbrottsregionerna är av VanB-typ och tillhör samma genotyp. Med kraftfulla hygienåtgärder (inklusive intagningsstopp, besöksrestriktioner) verkar man nu ha lyckats vända trenden och epidemin är i avklingande vad gäller Västmanland och Halland. Vi tar därför bort anvisningarna att screena patienter med vårdkontakt i dessa län för VRE. Stockholms län har fortfarande en hel del fall, varför vi fortsätter med screening av patienter därifrån.

Under 2010 drabbades Västernorrland (Sundsvalls och Sollefteå sjukhus) och Norrbotten (Sunderby sjukhus) av mindre utbrott. Eventuella patienter därifrån kan med fördel screenas för VRE.

I Sverige låg under 2000-talet antalet anmälningar av VRE på mellan 18 och 53 fram till toppåret 2008, då 617 fall rapporterades. Därefter har antalet sjunkit till 214 förra året. De flesta anmälda har varit asymtomatiska bärare (vanligtvis i tarmen) utan klinisk infektion av VRE.

I Värmland har enstaka VRE-fall anmälts under de senaste 10 åren, förra året ett enda fall liksom 2009.


Senast uppdaterad 2011-09-05